Återigen...

...har jag blivit påmind.

Jag hade besök av en massa ridglada tjejer. Alla lyckades inte rida alla hästar lika bra, vilket är helt förståeligt för att vara första gången man sitter på en häst. Mina hästar är inte heller helt lätta. Man måste ha kontroll på sin kropp, veta vad man gör och varför man gör det. Dessutom måste man göra det i precis rätt stund.

Alla har potential, o ja! Men en liten tjej utmärkte sig bland de andra. När man såg skillnaden insåg jag igen och blev påmind av hur mycket mina lilla beridare lärt sig sista tiden.

Hon red varje häst hon satt upp på som om hon aldrig gjort annat, och de äldre tjejerna var nog lite imponerade när de såg hur lätt det såg ut när den minsta tjejen red dem.

Måhända är inte mina hästar så lätta, men lär man sig rida dem... Ja... Då har man kommit långt!

Tänk att jag får henne att förstå, att hon skapar en ridning som är så fin och som hon dessutom kommer komma långt med.

Är inte det underbart så säg?