Tankar kring http://superkoll.blogg.se/1202416436_normer.html

Normer hit och omoraliskt dit... 

Varför vågar inte människan vara stark? Varför vågar man inte gå sin egen väg? Varför ska man vara den som är mest normal av alla, och sedan stå som J skrev med pekpinnen och mässa över de som inte rättar sig efter de rätta normerna. De normer som samhället (människor) anser att man ska leva efter?

När man inte har en egen åsikt, när man inte har tillräckligt mycket upplevelser/ kunskap och fakta kring ett ämne-är det då man rättar sig efter normer?

Jag vill inte vara sådan. Jag hoppas jag inte är så omedveten så att jag inte märker om jag är sådan i vissa situationer. Snälla, gör mig uppmärksam om jag dömer er för snabbt, drar hastiga slutsatser eller har tunnelseende och blir trångsynt när ni försöker dela med er och förklara för mig.
För jag vill inte vara sådan.

Men... Den stora frågan är ändå. Varför sitter jag då och gråter för att jag faller utanför normen? Varför låter jag tårarna rinna när någon moralpredikar för mig om vad jag borde göra/inte göra enligt samhällets normer. Vad som är normalr, omoraliskt och rätt?

Borde inte det ligga hos varje enskild individ, frågan om vad som är moraliskt rätt och inte? Har man inte ett eget val? Borde man inte bli stöttad i det?

Samhället, normerna och människor i omgivningen tillåter inte alltid det. Ser inte alltid...

Snälla, låt mig inte vara trångsynt jag med. Hjälp mig se när jag börjar moralpredika...

Och snälla, låt mig få tårarna att suta rinna över de moralpredikningar jag får höra.

För varför?
Varför berör det mig så djupt?
För att jag är onormal?

Fyra människor i mitt liv har aldrig någonsin lagt värderingar kring normer, moral och rätt och fel i det jag gör...
Mormor
Kvinnan J- en nyare men ack så underbar bekantskap
Kvinnan A- hon som alltid funnits

Och så mannen J, av alla människor.

Livet är konstigt.
Men det betyder inte att jag är det! Jag lever det bara efter bästa förmåga, och känner mig trött när människor uttrycker att det är fel, eller inte räcker till.