Verkligheten

För att de inte vill se verkligheten, de vågar inte, orkar inte... om man anpassar allt efter sig själv så passar ju livet som handen i handsken och man kan alltid hävda att man har rätt. Om man skulle vakna en dag, öppna sina sinnen, ta sig tid att leva livet som det ser ut så skulle livet bli krångligare, obekvämare - men i slutändan skulle livet ge så mycket mer tillbaka så det skulle vara värt varje obekväm sekund.



kanske? och det värsta av allt är att trots att jag är något medveten om det så orkar jag inte alltid ta mig tid, orkar inte se sanningen utan vänder på det så det passar mig själv.

och vem straffas till slut? ingen annan än mig själv. Ändå tar jag mig inte tid...

Nej, ändå tar man sig inte tid...



Det kallas visst för mänskligheten.