En insikt

Jag förändras...

Jag släpper kontrollen. Är inte lika lyhörd längre. Kan slappna av och läser inte av allt och alla på samma sätt. Det är skönt.

MEN det skapar en ny oro i mig. En ny oro om att jag missar mina vänner, att jag inte längre ser dem som jag gjorde förr. Det är lätt att koppla bort alla de där man möter i mängden, de läser jag inte av längre. Men då halkar mina vänner med. Förmågan är liksom av eller på.

Men nu är det så... och kanske förlorar jag några vänner på kuppen, men man måste ju hämta krafter på något sätt. Ingen har en oändlighet att ösa ur. Och nu gör jag det INNAN det går för långt...

En del vänner har jag nog haft bara för att de behöver läka. De har behövt mig för att läka sig själva inifrån och ut. De har behövt mig för att lära känna sig själva och hitta sitt liv och nya vägar. Men nu har jag sagt upp mig som psykolog.

De vänner som finns kvar efter detta är de där vi har en relation på lika villkor.

Jag har förändrats. Plötsligt har jag något viktigare att vårda. Något som är viktigare än allt annat. Ett liv!

Hur har jag lyckats missa att vårda livet tidigare? Det blir så tydligt nu...


Kommentarer
JA

Allt är att ge och ta, ibland ger man så mycket att man inte hinner tänka på att ta nåt själv och då svälter man sakta till döds, jag tycker att det är sunt att du börjar ta lite och det behöver du absolut int ha dåligt samvete för...

2009-07-25 @ 19:41:00
Nelly & Erika

LÅter bra :) Försökte ringa dig förra veckan men inget svar :)

Sköt om dig!!! Kramar

2009-07-31 @ 00:13:46
URL: http://www.blogtown.se/blog.php?id=gika


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

rik om du vill

Tankar på djupet utifrån mig själv som journalist, mamma, socialpsykolog, egen företagare och människa. De viktigaste orden är de du själv läser på de blanka raderna...

RSS 2.0