Babytidens era...

Ja, nu är den förbi!

Fyra säckar med söta, gulliga, mysiga, goa kläder fulla med minnen
står nu packade och klara för att lämna Alice liv.

När hände detta?
Kläder i de största storlekarna som vi aaaaaldrig trodde hon skulle växa i
(iaf inte på länge) börjar nu bli lite trånga.


Alla minns vi väl den där känslan "oj så stort,men det blir säkert bra lååångt fram"
när man fick presenter, och så plötsligt är man bara där.
Hur gick detta till?

Bredvid säckarna med kläder står nu också en säck med andra babyprylar, så som bärsele, vänliga greppleksaker för de minsta, mobiler till skötbord och säng, amningsinlägg, amningspump, kräkstrasor, dregellappar i alla de möjliga olika färger, miniblöjor, täcke och kudde och örngott samt påslakan för vagga, inredningen i liggdelen till barnvagnen, små nappflaskor...



Man ska glädjas åt det man har, och var tid har sin charm.
MEN var tid har också sin sorg...

Tider som varit
Tider som flytt
Kommer ej mera
Vad har de betytt?

Livet det vandrar
Vad man än gör
Glädje och sorg
Det lever vi för

Ingen kan pausa
Inget stopp finns
Det enda vi har
Är det som vi minns

Minnen i hjärtat
Minnen i sinnet
Det enda vi sparar
För alltid är minnet


Kommentarer
Angelica

Inga syskonplaner?

Vi sparade ALLT efter Linn... "Ifall att" ;)



Och det du skriver.. det är så sant.. och det gör så ont... Spelar ingen roll vad man säger att man ska njuta av bebistiden, hur mkt man än njuter så går den i rasande tempo och det gör lika ont nu som med Linn - att inse att bebistiden för alltid är borta :(

2010-11-22 @ 21:56:02
URL: http://bondkakan.blogg.se/


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

rik om du vill

Tankar på djupet utifrån mig själv som journalist, mamma, socialpsykolog, egen företagare och människa. De viktigaste orden är de du själv läser på de blanka raderna...

RSS 2.0