Läste på en blogg om min bästa väns dotter och en utvecklingsfas hon går igenom nu. Jag fick stora tårar bakom mina ögonlock, för mammahjärtat är ett stort, varmt, underbart och ibland alldeles hemskt hjärta som får en mammas kropp att själva av beskyddarinstinkter, oro, impulser och känslor som inte kanske alltid är riktigt rätt att ta till utan en gnutta förnuft. Iaf inte allt på en gång...

Nej, man måste lära sig sålla, styra, ifrågasätta och tygla. mammahjärtat ska räcka lääänge, och man bör använda det med förnuft därefter.
Jag tänker ofta på en sak som hjälper mig mycket i mitt föräldraskap. Såväl under vår tuffa spädbarnstid som nu. Och jag vill gärna dela med mig av den till er;

Den bästa föräldern är den som vågar ifrågasätta sig själv som förälder och den som hela tiden omprövar sitt föräldraskap. Den bästa föräldern är den som vet att man inte alltid räcker till men ändå är den bästa föräldern till sitt barn. Först när man ifrågasätter sig själv som förälder kan komma tillrätta med saker som ev. är tokiga i föräldraskapet, och det är DÅ man kommer vidare i sin egen utveckling och kan hjälpa barnen vidare i sin. Inte alltid behöver man ändra sitt föräldraskap när man ifrågasätter det. MEN det faktum att du faktiskt ifrågasätter och prövar dig själv som förälder gör dig öppen och får dig att lättare se oegentligheter som inte borde vara.

Så om du ständigt undrar om du gör rätt! Grattis! Du kommer alltid kunna föra ditt barn framåt i livet. MEN glöm inte att våga vara trygg i din osäkerhet. Kram