Hur gärna vi än vill så är inte våren här riktigt än. Inte videkissarnas vår. Inte värmens vår. Inte vår. Men vi plockar videkissarna. Bryter deras fötter. Tvingar in dem. Lurar dem till vår. Sedan ger de allt. I tron om att våren kommit. Men när den väl är här... Finns inget kvar. De trillar ned. De har satsat allt på ett kort. Fel kort. Vår kort. Men det var inte vår mening att luras. Vi ville bara väl. Vi ville bara se det goda en liten stund. För det var vad vi behövde. Det var vår... Sov du lilla videung...