Vår kastrerade hankatt Skrutt har alltid varit lite speciell. Han hänger på fönstren med klorna (hur han nu lyckas) för att få komma in, han sitter mitt i vägen och vägrar flytta sig så alla bilar får köra runt honom. Vi brukar kalla honom för "spökkatten" för han är svart som en vålnad med knallgula ögon och har det sista kommit och gått som han vill här hemma. Trots våra enträgna försök att hämta hem honom och mata med godsaker så vägrar han vara "vår" katt, utan är hela byns katt.

Så vi fick ju istället hem den kastrerade hankatten Stewie som är döpt efter karaktären i Familyguy. Och han är bara bäst! (även om han numer kallas Steve, för han är alldeles för snäll för att vara en Stewie)

Nu idag, just idag! När Steve kommit och bott in sig på riktigt. Vem ska flytta hem då tror ni? Efter två års totalvägran att bo hos oss... Jo SKRUTT!
Och det med buller och bång och "försvinn från mina ägor läten" till stackars Steve som förskrämt kom och gosade med mig medan Skrutt morade bakom fodertunnan.

Alltså, Skrutt! Om du läser det här! GE DIG! Du är välkommen, vi tycker om dig, men du kan inte komma och bestämma NU efter två år vilka katter som ska bo här. Du har haft din chans, och fler chanser än så!!!

Man saknar inte kon förrän båset är tomt finns det ett ordspråk som lyder Skrutt...

Men ändå, välkommen hem!