Hon skapades för miljoner år sedan. Enorma krafter tvingade henne att bli följsam.
Hon reste sig från ingenstans. Hon växte upp från ingenting och blev stående för evigt.
Allt sedan dess har hon ohämmat och osjälviskt skapat sin unika skönhet i symbios med jordens element.
Hon har skapat en skönhet som är mjuk och varm.
Hon har skapat en skönhet som är stor.
En skönhet som är ödmjuk inför de krafter den besitter.
Men under skönheten finns också de viskande rösterna. En otålig oro. Den tysta önskan om en vilja att släppas fri från de bojor hon satts i. Hon fångar in, vaggar och släpper.

Påverkar
Inverkar
Värker ut

Som en tyst överrenskommmelse bär hon ändå sin börda och sin otroliga skönhet genom regn, storm och dimmiga mornar. Genom kalla nätter och ljumma solnedgångar.Hon är gammal och sliten, fårad och märkt för livet av den skönhet hon bär upp.

   
Som ett blickfång i horisonten skingras hennes vita molnskrud och solstrålarna speglar sig lekfullt i hennes stora trygghet. Hon återger ett vitt blankt sken, en synvilla liknande nyfallen snö och solstrålarna leker tafatt över hennes gnistrande nejder, hoppar glittrande i hennes forsande vatten. Plötsligt jagas de bort av en ny molnskrud som slukar hennes kropp. En mörk skrud som klär henne i dimma, dis och regn. Solstrålarna flyttar sig och fortsätter sin lek helt obrydda av hennes nya mörka jag.

Hon har en storhet vi inte kan förstå.
Hon har en vilja vi inte kan få.
Hon har en skönhet vi inte kan nå. 

Men vi försöker ständigt och hon väntar tålmodigt.

Hon skapades för miljoner år sedan