...vaknade jag av att jag hade ont i höften. Så ruskigt ont i höften. Somnade till sist om men vaknade igen av en outhärdlig smärta. Strök med handen längs benet upp över höften och...

Jag kände det direkt. En hård, vass sak. Den skulle inte vara där och hade inte varit där tidigare. Det var jag säker på.

Jag slängde ned byxklädhängaren på golvet, vände mig om på andra sidan och somnade till sist om.

För övrigt så har någon gjort mig lite lagom fascinerad idag. Det känns skönt när folk bryr sig om. Saknar ju det, och det läker trasiga själar... Man ska nog inte kasta iväg allt som byxklädhängare, även om det kan kännas lite vasst bitvis. Det beror egentligen inte bara på klädhängarens utformning, utan även på hur jag behagar ligga på den.

Omtumlande, fascinerande, tror knappt på mig själv.

*ger mig av och letar klädhängare*