Inlägg nummer 100!

Och hur ska det firas?

Ja... kanske genom att jag borde inse.

Jag kan inte, jag får inte, jag borde inte dra in andra människor i mitt liv.

Hur FAN kan man vara så dum så man går och blir kär...

Jag måste sansa mig.
Jag måste behärska mig.
Jag måste...
Jag måste...
Jag måste...

Vissa människor är inte värda att älska. Vissa männskor är inte värda kärlek. Jag tror inte min tur är här än. Inte så länge mitt gamla liv skuggar det nya. Problemet är bara det att skuggan alltid kommer vara där. Alltid!

Hur frånsäger man sig rätten att älska?
Hur frånsäger man sig rätten att bli älskad?

Jag vill inte vara valbar på listan...


Ingen ska få kryssa mig!


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

rik om du vill

Tankar på djupet utifrån mig själv som journalist, mamma, socialpsykolog, egen företagare och människa. De viktigaste orden är de du själv läser på de blanka raderna...

RSS 2.0