Att våga värma!
Att våga värma, trots kylan utanför. Det är en konst.
Att våga värma, trots risken att brännas. Det är en konst.
Att våga värma, trots risken att bli bränd. Det är en konst.
Att våga värma, trots risken att brännas. Det är en konst.
Att våga värma, trots risken att bli bränd. Det är en konst.
På jordklotet finns det människor. De har i allmänhet två ben, två händer, två ögon i vanligtvis blåa, gröna, och bruna eller melerade nyanser av olika slag. De har en hudfärg som kan vara ljus, blek eller mörkt brun. Kanske rödlätta toner eller med inslag av gult. Oftast kan hår synas på hjässan, också detta i olika färger, längder och nyanser.
De har oftast ett val över vilka kläder de bär, men inte över vilken hårfärg, hudfärg eller ögonfärg de är födda med.
De har oftast ett val över vilka människor de umgås med, men inte över vilka människor som är en del av deras familj.
De har oftast ett val över de handlingar de utför, men inte över konsekvenserna deras handlingar för med sig.
Människor är skapta med en hjärna som i princip är lika stor och ser ut på samma sätt hos samtliga individer. Men ändå... Ändå trots denna form de alla är stöpta i är innehållet, det som finns under ytan, så otrolig olikt varandra. När man då börjar leta... Efter en bundsförvant, en livskamrat, vän eller kärlekskompis och ser människor i lila kläder, brunt, hår, blåa ögon, med vänner som är långa, korta eller som i sin tur klär sig i blått eller kortkort. Ja, då kan man undra hur man egentligen ska hitta rätt. Och även om man finner något. Finner någon. Finner något hos någon eller någon hos något, så finns det ju hundratals människor som just den dagen korsat din väg eller skymtats bredvid den.
Hur många missar man? Hur ska man hinna? Var ska man börja? Och hur ska man göra?
Det är nog ingen fara... Ingen panik om du lyckats hitta några riktiga bundsförvanter. Sådana som du har fångat insidan på, och inte längre ser ögonfärg, hudfärg eller typ av kläder på.
Men om du nu tvingas söka för att finna... Hur gör man och var börjar du?
Att våga, trots allt. Det är en konst.
Rädsla utan existens
Tillit 100%
Trygghet
Vänskap
Men ändå... Hjälp...
De har oftast ett val över vilka människor de umgås med, men inte över vilka människor som är en del av deras familj.
De har oftast ett val över de handlingar de utför, men inte över konsekvenserna deras handlingar för med sig.
Människor är skapta med en hjärna som i princip är lika stor och ser ut på samma sätt hos samtliga individer. Men ändå... Ändå trots denna form de alla är stöpta i är innehållet, det som finns under ytan, så otrolig olikt varandra. När man då börjar leta... Efter en bundsförvant, en livskamrat, vän eller kärlekskompis och ser människor i lila kläder, brunt, hår, blåa ögon, med vänner som är långa, korta eller som i sin tur klär sig i blått eller kortkort. Ja, då kan man undra hur man egentligen ska hitta rätt. Och även om man finner något. Finner någon. Finner något hos någon eller någon hos något, så finns det ju hundratals människor som just den dagen korsat din väg eller skymtats bredvid den.
Hur många missar man? Hur ska man hinna? Var ska man börja? Och hur ska man göra?
Det är nog ingen fara... Ingen panik om du lyckats hitta några riktiga bundsförvanter. Sådana som du har fångat insidan på, och inte längre ser ögonfärg, hudfärg eller typ av kläder på.
Men om du nu tvingas söka för att finna... Hur gör man och var börjar du?
Att våga, trots allt. Det är en konst.
Rädsla utan existens
Tillit 100%
Trygghet
Vänskap
Men ändå... Hjälp...
Kommentarer
Trackback
