Och just det ja...
Mia... du får mig att le. Om och om igen... Med tillåtelse.
Härligt, tokigt och lagom galet.
Härligt, tokigt och lagom galet.
Kommentarer
Anonym
Åååh... hälsa J...
helt plötsligt kom en doft av pannkakor förbi. Hjärtliga skratt, bubblade, befriande vid ett litet bord i en liten lägenhet i staden mellan bergen.
Värme, gemenskap, vänner. Mmmmm.... inte underligt att jag är så förtjust i pannkakor.
och champagne.
Tänk att tiden bara kan försvinna? att den inte stannar upp vid sådana gånger? att alla bara går vidare? att allt försvinner och blir minnen? varför får vi bara inte vara nära?
Trackback
