As we go on...



Har inga ord.
Har inga rader.
Inga bokstäver.
Bara en klump.
En stor svart mörk sak som fyller upp mitt inre.
Hur kan en så lycklig tid i efterhand vara så olycklig?

Svaret: Saknaden

Läs om minnen som berör mig så djupt


And as our lives change...  Älskade Gicka

  

Mycket saknad i mitt liv nu...


Kommentarer
Anonym

ååååh... vännen... saknaden blir alldeles för stor. vad gör man åt den? Ibland önskar man att livet såg annorlunda ut, bara för att få vara närmare. faktiskt.

För vänner betyder så mycket.



och nu är vännerna så långt borta.... inte bra. inte nyttigt för själen...

2008-08-12 @ 12:41:31


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

rik om du vill

Tankar på djupet utifrån mig själv som journalist, mamma, socialpsykolog, egen företagare och människa. De viktigaste orden är de du själv läser på de blanka raderna...

RSS 2.0