I allt det jobbiga

I allt det jobbiga kom en känsla just över mig.

Jag vet numer att den kallas kärlek. Hade jag inte fått visa den för honom just i detta nu, så hade den uttryckt sig i tårar. Men han fanns där, och han stod där med en öppen famn, och han tog emot mina känslor. Fick min kärlek och tog emot den.

Känslor som inte får uttryckas kommer ofta som tårar.
Men han fanns där.
Jag får uttrycka.
Jag får älska.
Och jag är inte för mycket...


Kommentarer
Peter

Tja, nu har jag oxå fallit för trycket och börjat blogga lite granna :)

2008-09-13 @ 22:58:27
URL: http://mrsolu.blogg.se/


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

rik om du vill

Tankar på djupet utifrån mig själv som journalist, mamma, socialpsykolog, egen företagare och människa. De viktigaste orden är de du själv läser på de blanka raderna...

RSS 2.0