Så trött så nött
Det tar på de psykiska krafterna. Ja, det gör det...
Igår fick stackars J höra både det ena och det andra om vad jag anser om situationen.
Eftersom hans livssituation enligt honom själv förbättrats enormt jämfört med hur han och L tidigare haft det så är det klart att han har svårt att se det som ett problem så som jag gör.
Men jag är så trött, så nött...
Grejen är ju den att jag just nu, för bara ett halvår sedan, hann ikapp mitt eget liv och klarade av att hålla upp en standard hemma och i mig själv som jag känner att jag trivs i. Som jag känner att jag kan leva med. Som jag känner att jag orkar med och som ger mig plus på energisidan. En situation jag strävat efter sedan mitt destruktiva förhållande helt tog slut för drygt två och ett halvt år sedan.
Så helt plötsligt vänds allt på ända igen. Oreda runt mig, oreda i mig, gnäll och tjat till/från ett ex. IGEN. Jag hade passerat det stadiet. Jag hade börjat läka. Men jag hade inte riktigt hunnit samla krafter...
Det som gör ondast är att se.
Se de man älskar lida.
Se de man älskar gråta.
Se de man älskar tro och hoppas.
Förgäves.
Mitt förnuft har för längesedan sagt mig att ex gör sällan det man förväntar sig av dem. De gör sällan det man tror, och än mindre det man hoppas.
Nej J, det händer inte i morgon. Det händer inte heller i övermorgon. Nej J, du behöver inte åka förbi för att se om det har blivit gjort. Och nej J, du behöver inte ha telefonen bredvid dig i väntan på att hon ska ringa.
Mitt förnuft har för längesedan sagt mig att ex gör sällan det man förväntar sig av dem.
Men att då se tårar, besvikelsen och gråmodet komma tillsammans med ännu mer tårar... Hos min stora pojke J och lillpojken L som febrilt försöker dölja dem. För att de tror, hoppas och förväntar sig...
Ont, det gör ont, det gör ont...
Jag älskar J, vilket innebär att jag delar hans liv, känslor, tankar och vardag. Men jag är så svag. Och just nu har min sista energi gått åt...
Varifrån ska jag få kraft?
Vill bara se min familj lugn, trygg och lycklig. Men jag ensam räcker inte till. Jag ensam orkar inte få min familj lycklig. Det är så mycket annat... Så mycket jag inte kan påverka.
Snälla snälla snälla... Jag vill bara att livet ska börja.
Jag skulle aldrig försvinna ifrån er mina fina pojkar...
Jag bara kryper undan ett tag. Till dess jag åter kan få sömnen på nätterna och åter har nära till leenden.
Så trött så nött.
Vet du... denna gång vet jag att du fixar det. Denna gång kommer du hitta kraft från kärleken. Från att vara älskad. Du har NÅGON. Du är inte ensam längre. Det finns Någon som står vid din sida, vad som än händer. Han finns där för Dig,oavsett hur du mår, vad du säger, hur du reagerar. Hur trött du än är så kommer Han finnas där för Dig. DÄR kommer du hitta kraft. Därifrån kommer du gå vidare.
Jag vet. Och du vet att jag vet.
Du kommer kunna gråta, slå, skrika, säga hemska saker. Du kommer kunna dra dig tillbaka, vara tyst, borta... men Han kommer stå kvar.
Det kommer göra Honom ont, men inte för att Han blir sårad - utan för att DU lider, för att Du har ont. Han lider för Din skull.
Allt för din skull.
DÄR ska du hitta kraften. Kraften att resa dig återigen. För fallet är inte lika hårt, lika djupt som förra gånge. Livet är en bergochdalbana, men topparna blir bredare och längre och dalarna inte fullt så djupa och fullt så mörka.
För DE finns där. För oss.
Älskar dej vännen!
Det är så jobbigt att veta att personer man tycker så bra om och som man bryr sig om mår dåligt.
men du ska veta att det finns så många som älskar er och vi finns för er! tveka aldrig på det. tveka aldrig på dig själv! du är så underbar, så fin. ni klarar det för ni ser problemet och ni har målet. ni vet hur ni vill ha det. ni är inte vilsna som P, ni är inte svaga som henne, ni är inte osära som henne. nej, ni ä underbara och tillsammans blir ni så oerhört starka.
det är inte lätt jag vet det men det kommer bli bra.
kram på dej vännen!
Kämpa på!
Men kämpa inte för mycket och för länge. ibland är det inte meningen... hemskt men sant...
Jag vet av personlig erfarenhet hur svårt det är få det funka när jag träffade någon som inte va klar med sig själv, när jag själv blivit det...
Kram!
...
Va tråkiigt med Zonaparte. Hur går det med honom?
