Lilla jag
Ingen undrar om jag vågar
Alla bara tar för givet
Som det mest självklara i livet
Att jag är stor och stark och sund
Trots att jag inte sovit en blund
Att jag ska axla ansvar
För alla och envar
Men tänk om...
Tänk om jag bara vill va' liten
När jag är så ruskigt sliten
Tänk om jag bara vill få vara
På sidan stå och titta bara
Tänk om jag vill få le och se
Utan att behöva be
Tänk om jag bara vill va' liten
Och inte vara bland eliten
var det då.
det är lätt att ta för givet att en person är på ett visst sätt för att det är så man ser den. Ser man inte hur den vill vara och den inte är så, så blir man ju inte heller medveten om att det är som det är.
ta första steget hur jobbigt det än känns, så ska du se att omgivningen förstår och inser. men gör man inget så får de ingen chans, och det är bara du själv som blir lidande av det.
svar till M: Men ibland har man testat och märker att då rinner världen iväg och det normala upphör att fungera, vilket innebär att man får tusen saker att ta hand om och reda ut sen.
Så ibland funkar det helt enkelt inte att "bara prova"
För om jag inte tar ansvar, om jag vill vara liten, om jag inte tvingar mig själv att våga; då stannar allting. Då får jag likförbannat göra alla dessa saker sen men SAMTIDIGT eftersom ingen annan heller gjort dem.
flummig men jag tror nån förstår.
Jag vill oxå få vara liten ibland. Men det går inte.
Kloka jättekloka ord norrland... Det är vi som är sådana mot världen. Men tydligen har de vi väljer att omge oss med något som vi söker. Och då är det priset vi får betala /mee
