Mobben är otäckt stor och otäckt stark. Det jag förundras över är att samma misstag återigen kan göras. Man tror på en journalists ord och förkastar en annans. Plötsligt kan det vända och mobbens utsugande informationssökande och uthängande riktar sig plötsligt mot någon annan.

Historien är komplex, eftersom Marklund skrivit om saker som kan vara svåra att bekräfta eller dementera genom boken Gömdas historia. Den bygger ju som sagt var på hemligheter.

Historien blir ännu mer komplex eftersom en sådan berättelse blir lätt att ifrågasätta. Var ligger journalistens ansvar? Gentemot källan? Gentemot mobben? Gentemot övrig media?

Ytterligare komplext blir det då det är lätt att gömma sig bakom att det är just hemligheter boken handlar om. Som journalister har vi alla ansvar. Tyvärr så går ansvaret alltid till journalisten ifråga själv som individ, och ord kan plötsligt stå mot ord då sådana här situationer uppstår.

Kanske vill man inte alltid bestrida sanningen, men det behöver för den sakens skull inte betyda att sanningen är så osann som andra tror. På journalistutbildningen hade vi en lärare som sa att han hellre skulle sitta i fängelse än att med hävd till offentlighetsprincipen ge ut någon av våra högst personliga och mycket privata skrifter han under några tillfällen fick från oss blivande journalister. Är det alltid värt att agera utifrån vad samhället har bestämt är rätt? Jag kan inte svara. Vill jag ha ut handlingen skulle jag kanske tycka han gjorde fel. Var det min handling han undanhöll någon skulle jag antagligen högakta honom för det.
Gränsen mellan hjälte och bov är hårfin.

Vissa saker i boken är kanske sanna, andra osanna?
Allt kanske är påhittat, eller en helt rak sanning.
Hur mycket är uppgifter förvridna för att passa storyn?
Hur mycket är uppgifterna förvridna för att passa verkligheten?
Hur kan en historia låta utifrån en bitter kvinnas perspektiv?
Hur mycket vrider en sargad och misshandlad kvinna på sanningen då hon berättar den? 
Hur mycket vet egentligen de som står bredvid om det liv som levds bakom stängda dörrar?
Hur ska någon utifrån det kunna bevisa att historien är osann och att det var ett trick i att fånga uppmärksamhet?
Vilka visste om sanningen då som är den rätta nu?
Visste någon då?
Vet någon nu?

Jag själv aktar mig för att lägga en personlig värdering runt allt detta. Jag vill inte följa mobben och sedan skrattande stå och säga "vad var det jag sa", eller följa mobben för att plötsligt se den tvärvända och hastigt följa den för att återigen kunna säga "vad var det jag sa". Nej, jag står hellre tyst och avvaktande i väntan på ytterligare information. Och inte ens då tror jag mig kunna ta ställning i frågan.

Men saken är intressant att följa. Dock håller jag mig utanför debatten, och ni får gärna kalla mig feg och konflikträdd eller whatever. Jag finner inte att tillräckligt mycket information finns, och kommer antagligen aldrig finnas i det vi ser.

Det som istället bör ses är medias sätt att hantera det hela.
Det som istället bör ses är den nya makt som uppstått i och med bloggvärlden.
Det som istället bör ses är människors sätt att reagera och agera.

Det här är världen. Det är så här den ser ut.
Välkommen!