I söndags var det mors dag. Visst är det fint att fira alla mödrar, men för de som inte har några barn själva blir det en jobbig påminnelse om att man inte lämnat efter sig något i den värld som kommer efter.

Men lika bra är det kanske, för vad gör vi med världen våra barn ska ärva? Var är den på väg, hur långt ska vi driva den?

På mors dag var lilla änglaEmilia hos mig tillsammans med sin mor. Hon plockade blommor medan vi ordnade med hagen. Jag frågade om det var till mamma på mors dag. Emilia skakade leende på huvudet och fortsatte plocka blommor.

På väg hem från sommarbetet kom hon upp bredvid mig och förklarade känslosamt;

"Vet du... dom här är inte till mamma på mors dag, för dom är till dig på mors dag. För du är min extramamma"

Som om det var den mest självklara saken i världen. Sedan log hon sitt det där finurliga, lite halvblyga pillemariska leendet.

Mors dag är inte för mödrar. Mors dag är för barnen som visar sin uppskattning till de som är vuxna modersgestalter för dem i livet.

Jag är antagligen inte den du hoppas på. Vill bara uppmärksamma dig om det för att slippa göra dig besviken i ett senare skede. Du förstår, i hela mitt liv har jag levt för att göra andras liv mer beskedligt.
Älskar att hjälpa andra, ställa upp och finnas till hands när de så önskar. Undviker alltid att såra folk. Det är det värsta jag vet. Bäddar in det mesta i bomull och serverar det på silverfat för att slippa se andra ledsna.

Är det någon som kommer mig nära, mycket nära så att personen påverkar mig mycket starkt. Då har jag väldigt svårt att kontrollera mig själv, och så har det varit hela livet. Jag har på gott och ont varit självständig och självgående större delen av livet. Beslutat själv, tagit allt ansvar själv, rått om mig själv, och jag har svårt att ändra på mig. Jag har svårt att ändra på mig överhuvudtaget! Men visst får man kompromissa när det gäller vissa saker, och det har jag också fått lära mig under åren. Men man ska lyckas också...

Problemet kommer när någon som betyder mycket för mig kommer mig nära. Om personen inte förstår mina små signaler där jag säger stopp! Se upp! Backa ett steg! Då ser jag till att de backar! Jag kan inte låta någon komma nära oinbjuden... Detta har hänt mig många gånger...

Jämför med någon som tränger in i din personliga zon i tex ett samtal. Du backar undan ett steg när du känner att personen tränger för nära. Personen flyttar efter, du backar igen, men personen behåller det minimala avståndet. Då känner man sig smått besvärad. Men jag blir lite bekymrad över mig själv i dessa siyuationer. Varför? Finns ju garanterat anledningar, men jag har i princip alltid varit sådan.
 
Tillit...

Visst skulle jag kunna ändra på mig, men det tar tid, och jag jobbar på det, och för tillfället måste jag försöka trivas med mig som jag är.

Kall, iskall och beräknande. Helt samvetslös helt enkelt, sådant kan jag visa prov på.

Människor upphör aldrig att förvånas över människor.

Och jag är inte tillåten att älska någon jag inte är värd eller låter komma närmre. Inte förrän jag själv ändrat på saker och ting!

Men ack så lätt det vore att glömma allt det där.

Dags att tända grillarna på Långemossen!

När?    -10 maj 2008 kl 17:00
Var?    -Långemossen, skogen
Hur?    -Hett


Har du ledsnat på att laga mat till din man?
Har du lust att känna doften av kol med munnen full av öl?
Har du längtat efter att sjunga framför brasan utan en singstarmick i handen?

Om du medtager något före detta blodigt att grilla, alternativt något före detta fröaktigt samt lämplig dryck att skölja ned med kan allt detta bli en dröm som går i uppfyllelse på Långemossen.

Förutom grillar utlovas en jättebrasa som brinner så länge någon håller den vid liv.

Så vad väntar du på?
Kom och bli het på Långemossen!

Meddela på något sätt om ni kommer.

In case of emergency (regnoväder utan dess like) ockuperar vi huset.

Roliga saker att lägga på brasan? Medtag!

Grillning

Efter fyra långa månader av kyla och vinter så är det äntligen vår och grillsäsongen är här.  
Därför är det viktigt att påminna er alla om hur det går till,
eftersom det är den enda matlagningen som en riktig man gör.  
Förmodligen eftersom det medför vissa risker ( tändvätska, eld osv ).

När en man erbjuder sej att grilla händer följande:

Rutin:
1. Kvinnan handlar all mat
2. Kvinnan gör en potatisrätt, sallad, vitlöksbröd, en eller ett par såser och förbereder efterrätten.
3. Kvinnan marinerar köttet lägger det på ett fat tillsammans med de nödvändiga grillverktygen och eventuella kryddor. Sedan bär hon ut det till mannen som sitter bredvid grillen - med en öl i handen.

Här kommer det viktiga:

4. MANNEN PLACERAR KÖTTET PÅ GRILLEN.  

Mera rutiner:
5. Kvinnan tar fram tallrikar, glas, bestick, servetter, underlägg och så vidare...
6. Kvinnan  går ut till mannen och säger till honom att köttet bränns vid. Han tackar henne och frågar om hon kan gå in och hämta en öl till medan han försöker att rädda köttet!

Viktigt igen:

7. MANNEN TAR BORT KÖTTET FRÅN GRILLEN OCH LÄMNAR ÖVER DET TILL KVINNAN.  

Ännu mera rutiner:  
8. Kvinnan dukar fram tallrikar, glas, bestick, servetter, sallad, bröd, potatisen, såserna och bär ut dem till bordet där hon har lagt på en ren duk.
9. Efter maten så dukar kvinnan av och diskar.

Och viktigast av allt:
10. Allihopa tackar mannen så mycket för den utsökta maten och berömmer honom för hans färdigheter .
11. Mannen frågar därpå kvinnan om hon har njutit av sin mat lediga dag??? När han ser hennes reaktion så kommer han fram till ( det han har misstänkt länge ) att det går aldrig att göra en kvinna nöjd!