Förresten...
1960:729 - Lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk
Privat inlägg
Han: Jag har inte svar på alla frågor. Inte ens mina egna. - Minst av allt mina egna.
Hon: Ja, vem har svar på frågorna tro?
Han: Jag vet inte. Och det hemska är att frågorna blir fler och fler och svaren färre och färre.
Hon: Jo, men det är bara journalister som hittar en så massa frågor... andra skapar antagligen inte riktigt lika många, och det är bara vi journalister som sliter vårt hår, blir av med jobbet, livsgnistan, vårt kall och levebröd när vi inte får våra svar.
Han: Det kanske är en yrkesskada vi har?
Hon: Eller så är det så att vi blev journalister för att vi var som vi var
Han: Bra tanke. Du har talang!
Hon: Medfödd! *ler smått* Efter alla djupa tankegångar har jag en del att komma med.
Han: Talang, ambitioner, stort hjärta och stadens snyggaste bröst. Du är en dröm tjejen!
Hon: *småler*
Han: Bra att du ler. Du förtjänar ett leende.
Hon: Jag vill inte förtjäna att le, jag vill förtjäna andras leende!
Han: Du förtjänar redan andras leenden. Men jag är inte säker på att du verkligen begriper det.
Hon: Nej, det begriper jag verkligen inte... *tyst*...kan inte förstå hur det går till.
Han: Men du är en tjej som folk tycker om och inspireras av. Jag vet att du inte fattar det (eller inte vill fatta det), men det är ändå sant!
Vissa människor berör mer än andra, det går inte komma ifrån...
Sverige...
Livet är inte som det borde vara.
Varför?
Kan någon svara mig?
Varför?
Jag hämtade posten, där låg de. Två brev. Anonymt utseende. Men jag har lärt mig att känna igen...
Två brev. Två?
Jag orkar inte med detta mer. Lägg av! Vem driver med mig?
Så kan någon säga mig till vilken nytta?
Jag vill inte bo kvar i Sverige. Att jag inte vill ha mitt liv så här är ju en sak, men att jag inte vill bo i min hemstad, eller i mitt hemland är en helt annan.
Tro mig, jag försvinner...
Varför är jag född i Sverige?
Ruffe!
Inte Razzel
Inte Trassel
Inte Rufsen
Bara Ruffe!
För att han är en sån...
//FÖRKLARING//
**Någon har döpt om min vovve**
Tragedi två våningar upp!
Jag har förlorat ännu ett av mina ankare i livet. Det gick upp för mig igår...
Plötsligt!
Två våningar var allt som behövdes för att få perspektiv på saker och ting. Två våningar!
Min "hemstad"!
Inte så att den rasat i ett jordskred. Inte heller så att terrorister störtat i Rådhuset eller bombat stadskärnan. Inte ens så att den översvämmats av älven.
Nej, jag hade lovat att äta en bit med en gammal vän jag knappt aldrig träffar, och när jag sitter där, några våningar upp och ser ut över stadskärnan...
Två våningar var allt som behövdes för att få perspektiv på saker och ting. Två våningar!
Eller kanske flera års liv på annan ort. Sex års liv från staden?
Det kan tyckas låta bisarrt, men det var en stor tragedi för mig. Jag har ständigt haft en känsla av att jag alltid haft min hemstad. Den har funnits där och hela tiden varit ett alternativ. Om jag ledsnar på att bo i bushen, om jag ledsnar på att bo på annan ort, om jag saknar mina vänner...
Att inga vänner finns kvar har jag konstaterat a long time ago.
Och att jag plötsligt ses som främling, och att jag liksom alla andra inflyttade till staden möts med artiga ´hej´ och ´hur mår du´ och ´det är väldigt fint väder idag´ men snällt får stå utanför gemenskapen och titta har jag också konstaterat för längesedan...
Dock är det inte det det här inlägget handlar om.
Men att staden var så patetisk.
Att den var så liten.
Att den var så öde.
Att den inte uppfyllde alla de tankar jag haft om den under min uppväxt.
Att den inte duger, ens som tillflyktsort för ett tag.
DET är skrämmande...
Så vart ska jag ta vägen nu? När jag inte orkar mer...? Staden försvann...
Två våningar var allt som behövdes för att få perspektiv på saker och ting. Två våningar!
I parken där lekte barn.
Så släppte man ner en bomb, och staden försvann.
Svara mig du.
Var är den nu.
Jag bara undrar,
var är den nu?´
Mitt hjärta slår för norrland
Här inom kort EDINBURG
Underbara upplevelser. Jag samlar på dem. Ni ska få bilder och lite ord inom kort... Nu är klockan 02:55 och jag har uppdaterat min blogg tillräckligt för inatt. Men ville bara dela med mig av allt till er...
Kram
Ord är inte nog...
Jag kände mig hemma.
Jag borde varit född skotte.
Hon skapades för miljoner år sedan
Hon skapades för miljoner år sedan. Enorma krafter tvingade henne att bli följsam.
Hon reste sig från ingenstans. Hon växte upp från ingenting och blev stående för evigt.
Allt sedan dess har hon ohämmat och osjälviskt skapat sin unika skönhet i symbios med jordens element.
Hon har skapat en skönhet som är mjuk och varm.
Hon har skapat en skönhet som är stor.
En skönhet som är ödmjuk inför de krafter den besitter.
Men under skönheten finns också de viskande rösterna. En otålig oro. Den tysta önskan om en vilja att släppas fri från de bojor hon satts i. Hon fångar in, vaggar och släpper.
Påverkar
Inverkar
Värker ut
Som en tyst överrenskommmelse bär hon ändå sin börda och sin otroliga skönhet genom regn, storm och dimmiga mornar. Genom kalla nätter och ljumma solnedgångar.Hon är gammal och sliten, fårad och märkt för livet av den skönhet hon bär upp.
Som ett blickfång i horisonten skingras hennes vita molnskrud och solstrålarna speglar sig lekfullt i hennes stora trygghet. Hon återger ett vitt blankt sken, en synvilla liknande nyfallen snö och solstrålarna leker tafatt över hennes gnistrande nejder, hoppar glittrande i hennes forsande vatten. Plötsligt jagas de bort av en ny molnskrud som slukar hennes kropp. En mörk skrud som klär henne i dimma, dis och regn. Solstrålarna flyttar sig och fortsätter sin lek helt obrydda av hennes nya mörka jag.
Hon har en storhet vi inte kan förstå.
Hon har en vilja vi inte kan få.
Hon har en skönhet vi inte kan nå.
Men vi försöker ständigt och hon väntar tålmodigt.
Hon skapades för miljoner år sedan
Och här?
Underbara vänner på Liseberg. Och tro det eller ej. Jag GJORDE det! Det ni! Jag vågade... Jag var inte så ruskigt vuxen och ordentlig. Jag vågade vara lagom seriös.
Jo Varberg ja...
Stackars krake. Han kände inte mig och ville nog bara se till att hans systers bästa vän var i goda händer...
Mina vänner skulle inte med ut, och Snälla Ansvarsfulla David fick i uppdrag av sin rara syster Petra att ta väl hand om mig. Stackars krake, ingen hade varnat honom.
"Självklart, det är lugnt! Hon är med mig ikväll!"
Ja, de tyckte nog att det var skönt att jag till sist höll mig på ett ställe. I en mjuk och skön fåtölj. Det tyckte inte lilla jag. Uttråkad efter ett antal öl så somnade jag, och vakten skulle slänga ut mig. Men Robbans plötsligt vilda dans med en sovande liten girl på dansgolvet och David och Robbans envisa löften om att jag var under deras beskydd och inte skulle lämna dem en millimeter under resten av kvällen övertygade honom.
Suckande funderade jag såsmåningom hur jag skulle ta mig ur den uppmålade cirkeln David så fint målade åt mig på golvet efter att jag letat lite i folks inre inom den. Fem i två utbrister lilla girlen med ett sammetsleende ?David, jag MÅSTE verkligen gå på toaletten?
Varpå David lägger huvudet på sned och visar på cirkeln dit jag ska komma tillbaka...
Jag springer, på toaletten, men först rakt (ooops) i famnen på en ursöt kille som haffar mig till sista dansen. Jag njuter och dansar, nödigheten och tankar på toaletten är som bortblåsta. Tills han ber mig om mitt nummer. Toaletten nästa! Och sedan grabbarna som tyvärr redan var utom sig efter mitt försvinnande och ringt halva Varberg. Stackars stackars David! *ler smått*
Under tiden de letade efter mig hade de dykt på vakten som ville slänga ut mig.
?Öhh... duuu... den där tjejjen som du ville kasta ut... Du råkar inte typ kastat ut henne nu eller nåt? Typ??
Varpå vakten upplyser min beskyddare som gett löfte om att sitta ihop med mig resten av kvällen att han inte sett röken av mig...
Sedan blev det efterfest! Jag var på G och skulle lära mig spela poker på riktigt! Ända tills den dåliga förloraren kom i mig och jag drack en whiskey istället för att räkna kort och återigen surmulet sjönk ihop på ett soffhörn. Hon är inte lätt att underhålla lilla girlen...
Taxi hem, lite mer fest och sedan en natt på en ENORM luftmadrass. Jag somnade först och insåg sedan att det fanns plats för fler. Kröp ihop i ett hörn och vaknade med sällskap! Tur för mig, att stjäla andras sovplatser stod andra virriga människor för under helgen. Även om det inte var riktigt meningen! *ler åt mina underbara goa vänner*
Och krabbfisket och krabbrejset undrar ni självklart över? Så klart jag VANN... om inte domarna varit så blinda *mutter*.
EN UNDERBAR HELG!
Varberg nästa...
Ni som vet var jag bor, vakta mitt allt! Ni som inte vet var jag bor, ta INTE reda på det och lek inbrottstjuvar.
VARNING för hunden! MER varning för arg matte. DEFINITIVT om hon inte vinner årets krabbfisketurnering...
Marie... Aja baja. Nästa gång har du inget val. KRAM
Inatt...
Jag kände det direkt. En hård, vass sak. Den skulle inte vara där och hade inte varit där tidigare. Det var jag säker på.
Jag slängde ned byxklädhängaren på golvet, vände mig om på andra sidan och somnade till sist om.
För övrigt så har någon gjort mig lite lagom fascinerad idag. Det känns skönt när folk bryr sig om. Saknar ju det, och det läker trasiga själar... Man ska nog inte kasta iväg allt som byxklädhängare, även om det kan kännas lite vasst bitvis. Det beror egentligen inte bara på klädhängarens utformning, utan även på hur jag behagar ligga på den.
Omtumlande, fascinerande, tror knappt på mig själv.
*ger mig av och letar klädhängare*
BETYG ett till fem
Betyg: * * * *
Lördagen Jag var bjuden av supersöta Annika för att fira hennes sambos födelsedag. Under kvällen ledsnade jag och Annika på att skratta åt allt vi hade gemensamt, vi skrattade istället åt de få saker vi inte hade gemensamt. Blev enklare så.Ett helt underbart gäng. Vilda diskussionerna om självmord och djup i livet (mitt fel så klart), norsk karaoke, jättemysigt tilltugg och så underbart trevliga människor så att jag nästan bara vill gråta. Blev lite väl berusad dock, men jag kunde inte låta bli i det trevliga sällskapet för de gjorde mig på så otroligt underbart humör.Tack! Ni vet vilka ni är...
Betyg: * * * * *
Söndagen
Så har jag plötsligt hamnat i Halmstad, jag checkar in och betalar ett rum på ett vandrarhem för två nätter, men lyckas på något sätt aldrig ens vara i närheten av det där vandrande hemmet. (ta det inte fel, men... äsch-orka bedyra min dygd)I Halmstad har jag underbart kul med nästa gäng, alla fem grabbar som också får mig på ruskigt otroligt skrämmande underbart humör. Och man är väl inte alltid så bortskämd med att ha fem grabbar i sitt harem. Det där med att ragga blev dock svårt, för när jag förklarat att ?nej han är inte min pojkvän? och ?vi är inte ihop? så var det dags att vara totalt övertygande om att någon av dem inte var en av mina arga bröder som vaktar sin syrra som en hök och mördar killar runt henne med onda ögat. (Grabbar? Har ni nåt med det att göra??? *rynkar ögonbrynen smått konfundersam*)
Jag tog saken i egna händer och gick fram till några grabbar som såg trevliga ut, satte mig ned och förklarade att jag bara ville säga hej och inte ha sex med dem. Vi pratade ett tag till och när jag gick tillbaka till mitt killbord blev jag hastigt upplyst om vilka jag just pratat med. Jag vänder mig om igen och känner plötsligt igen sportkommentatorerna från tv...Efterfest på ett hotell hela natten lång ledde samtalen till efter att ?mina? grabbs gav upp och gick hem. Lämnade mig åt mitt öde, hemska öde! *fnissar*
Betyg: * * *
Måndagen kom och utan någon direkt sömn alls så drack jag lite öl på Tylösand glatt påhejad av mina grabbs som fick lova att hålla mig vaken. Och det gjorde de vill jag lova, på både det ena och det andra sättet. Dans i regn, kast med liten kvinna, flirt med obehörig dam och kondompåsättningsinstruktioner med en alldeles för liten kondom på ett alldeles för stort huvud är bara några av taktikerna de tog till.Mina två bokade nätter på vandrarhemmet hade plötsligt bytts mot två nätter på Scandic. *rynkar pannan*
Betyg: * * * *
En fick ett ragg och så var de bara fyra
Fyra små grabbar fick inte va ifré
En gick i säng och så var de bara tre
Tre små grabbar brottades hårt så
En slogs ut och så var de bara två
Två små grabbar bollade med tjejen
En blev för svettig och så var de bara en
En liten grabb såg sig vilset omkring
Såg sig omkring och fattade ingenting
Ett helt gäng på Scandic utslaget är
Förutom en som på bortamatch är
Och där... där väntar UNDERBARA ljuvligheter i form av
friends from heaven.
